Äsch den här gamla trasan.

I lördags kväll var jag bjuden på tjejmiddag (läs vad Maria har skrivit om kvällen ). Värdinnan hade fyllt år och hennes man befanna sig i Sverige så det var ett utmärkt tillfälle.
På inbjudan uppmanades vi att fnissa åt de andras klädval. Hmm? Jodå:
Kommer du ihåg det där klädesplagget som var så perfekt i affären och sen av någon underlig anledning inte blev så perfekt väl hemma……ja, det kanske t o m är så att det hänger kvar på sin galge med prislappen fortfarande retligt dinglandes...... Den passar perfekt att ha på sig denna kväll + historien om hur det kunde bli så fel.
Jag ålade mig i ett pepitarutigt fodral inköpt i Halmstad slutet av 90-talet som aldrig använts. Klänningen har följt med på alla semesterresor jorden runt men alltid kommit hem oanvänd.

Vi var 10 tjejer som åt gott, drack mycket vin, fnissade och delade med oss av våra mörkaset hemligheter ända till klockan 2. Så roligt och okomplicerat och opretantiöst.

På vägen hem fick chaufför Mia syn på världens största harar, mer kända som rådjur.

Tassade ner i sängen kl 03 och blev väckt 4 timmar och 20 minuter senare av två lintottar.