Bröllop

Igår eftermiddag var vi bjudna på bröllop. Svensk-amerikanskt sådant och vi hade stora förhoppningar om applåder i kyrkan, långa rader av bridesmaids uppklädda i färgsprakande gräddbakelseklänningar och dans innan middagen.

Brudparet var Thomas kollega till Henrik som bott i USA i 9 år och Donna en amerikansk donna som är ruskigt lik Maud Olofsson

Jag lyckades få en akuttid hos frisören på förmiddagen och fick ny färg och frisyr i ett huj. Sen var det det där med klädseln. Jag hade bett Henrik fråga på jobbet vilken dress code som gällde men dagarna gick och jag fick inget svar. Inte ens hotet om att det kommer bli dyrare klänning för var dag som går hjälpte. I fredags eftermiddag fick jag veta att det var nice casual typ snygga byxor och en blus eller enkel klänning som gällde. Njääää är det bröllop så är det bröllop. Så in i garderoben och snoka fram en flådig klänning (från detta årtusende;).

Barnen inhystes hos superbarnvakten Karin och hennes småsystrar Alice och Klara. Sixten visade upp sitt surmoppsansikte när vi åkte med smälte snabbt när det blev kojbygge och bus i trädgården. Hörde även rykten om att de gjort glass!

Vigslen var kl 15 i Sedgefield Presbyterian church. Kyrksalen var ganska lik en svensk kyrka men väldigt färglös kyrksal. Saknade de vackra fönsterna man ser i svenska kyrkor. Cermonin var vacker och innehöll allt de klassiska; en snyftande brud, en nervös brudgum, vacker musik och trilskande ljudsystem.

Efter vigseln samlades vi i the Church Fellowship Hall (motsvarande Församlingshemmet). Där var det uppdukat mat på ett långbord i mitten och små bord stod uppdukade runt om. Vi gled runt lite försynt och väntade ut de andra gästerna för att inte trampa i klaveret fullständigt. Plötsligt gjorde några gäster en framryckning mot maten och vi var inte sena att hänga på. Vi åt kryddiga frikadeller, frukt, gurksnittar, grönsaker med dippsås, miniminiminiscones med skinka och någon oidentifierbar ljummen pepparrotsaktig röra på kex och till detta drack vi bål.

Medan vi åt fotograferades brudparet och de gjorde entré lagom till det var dags att skära tårtan.

Alltså det här med bröllopstårta. Vi har varit på ett antal bröllop i Sverige och ätit den ena mumsigare tårtan efter den andra. Jordgubbar, choklad, grädde, krämer och smarrigheter har avlöst varandra. Vi har varit på bröllop i England och där serverades vi en minimal bit spritindränkt fruktkaka. Tårtan var lika vacker som den var äcklig.

Gårdagens tårta var vacker som en midsommardag och damen som hade gjort tårtan stod bredvid tårtbordet med barsk uppsyn och vaktade sitt mästerverk. Under alla blommor och icing var det bara en sockerkaka. Åhh vilken besvikelse! Här i landet där vi äter goda jordgubbar året runt.

När tårtan var uppäten började gästerna droppa av. Hey hey hey vänta nu! Dansen, baren, talen?????? Vi förstod ingenting. Klockan var då 17 och vi kände inte riktigt för att åka hem redan. Men det vara bara att ta seden dit man kommer och säga hejdå. Fast då hörde vi ryktet om att de från Henriks kontor skulle åka iväg och ta en drink. Jajamensan vi hänger på, barnen var ju i tryggt förvar och barnlediga kvällar har vi inte så gott om.

Nu muttrar Henrik från garaget att jag borde minsann komma ut och hjälpa honom och städa så fortsättning följer....